Kamratskap – Överbo 1943

Importen av kol och koks upphörde nästan helt under beredskapstiden och redan den första krigsvintern var bristen stor. Kolen måste därför ersättas med inhemskt bränsle, främst ved.

Skogshuggarna var inkallade men redan på våren 1940 tvingades man ge dessa permission för att de skulle kunna återgå till sina gamla sysslor för att förbättra landets bränslesituation. Åtgärden var dock otillräcklig och genom statens arbetsmarknadskommission startades huggarkurser i olika delar av landet med tusentals deltagare för att förbättra tillgången på ved. I mars månad 1943 bedrevs som exempel 1146 huggarkurser med 10300 deltagare.

Som exempel kan också nämnas att hösten 1942 hade arbetsmarknadskommissionen anordnat genom länsarbetsnämnderna ett 50-tal kurser för utbildning av 800 kockor till skogshuggarförläggningar.

1943 tillgrep samlingsregeringen dessutom, för enda gången, tjänstepliktslagen och de tjugoåringar som inkallades till militärtjänstgöring detta år måste även arbeta en tid i skogen.

Man inledde med en huggarkurs, som syftade till att ge någorlunda förtrogenhet med skogsarbete. Arbetet bedrevs på beting och varje yngling hade fyra månader på sig att hugga ved för cirka 600 kronor. Man bodde som regel under enkla förhållanden och en lokalt rekryterad kocka svarade för mathållningen.

Detta beredskapsmärke, med devisen KAMRATSKAP och symbolen av en plogformad virkes-res, togs fram av deltagarna i en huggarkurs 1943 som bedrevs vid någon av de tio platser med namnet ÖVERBO som fanns i Sverige. Oklart vilket.

Fo 31 1939-1945

Detta beredskapsmärke togs fram i samband med beredskapens avveckling 1945. Det representerar de territorialförband, som var grupperade inom Fo 31 (Halmstads försvarsområde) under beredskapstiden 1939-1945. Halmstads fo blev sedemera Hallands fo. Man lät Sporrong tillverka detta beredskapsmärke.

Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1943

    Broschyr från rikstävlingen 1943

Under medverkan av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna tillkom år 1942 Sveriges ungdomsberedskap för att ta till vara ungdomens insatser. Arbetslag och arbetsläger ordnades. Ungdomsberedskapen omfattade 85 000 personer år 1942. Tävlingsdeltagarna kunde erövra märken i järn, brons eller silver.

Märket i brons tilldelades medverkande i Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1943 som uppnått 5 poäng. Tävlingen omfattade insamling av något slag, individuellt eller mellan skolor. Westins tillverkade märket.

Avbildning av märket från broschyren

Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1944

Under medverkan av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna tillkom år 1942 Sveriges ungdomsberedskap för att ta till vara ungdomens insatser. Arbetslag och arbetsläger ordnades. Ungdomsberedskapen omfattade 85 000 personer år 1942.

Detta märke tilldelades medverkande i Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1944. Tävlingen omfattade insamling av något slag, individuellt eller mellan skolor.

Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1945

Under medverkan av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna tillkom år 1942 Sveriges ungdomsberedskap för att ta till vara ungdomens insatser. Arbetslag och arbetsläger ordnades. Ungdoms- beredskapen omfattade 85 000 personer år 1942.

Detta märke tilldelades medverkande i Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1945. Tävlingen omfattade insamling av något slag, individuellt eller mellan skolor. Sporrong tillverkade märket.

H.O. vedgas – Håll hjulen igång

Från september 1940 föreskrevs i vissa fall åtgärder för övergång till gengasdrift. Vid årsskiftet 1940/41 beräknades ca 32 000 motorfordon ha varit gengasdrivna. Hösten 1943 var inemot 80 000 gengasfordon i drift, varav ca 6 000 inom krigsmakten.

H.O. stod för Hans Osterman, känd bilhandlare i Stockholm och leverantör av gengasaggregat. Från 1941 utvecklades veddrivna aggregat, vilka efterhand visade sig vara att föredra för tyngre fordon. Sporrong tillverkade märket.

Mästerskap 1941

Även under beredskapstiden hölls regementsmästerskap. Här ett mästerskapsmärke från 1941, gren okänd, från ett obekant regemente. Westins framställde detta märke i förgyllt silver.

Landskampen i friidrott mot Ungern 1941

På svensk botten arrangerades under hela beredskapstiden endast tre landskamper i friidrott. Signifikativt för rådande politiska förhållanden var att dessa genomfördes mot länder som var antingen allierade eller kontrollerade av Tyskland – nämligen Ungern och Danmark.

Detta märke, i kontrollstämplat silver, erhöll deltagarna i landskampen Sverige-Ungern som avhölls i Göteborg 17-18 juli 1941. Westin svarade för tillverkningen.

Landskampen i friidrott mot Danmark 1943

På svensk botten arrangerades under hela beredskapstiden endast tre landskamper i friidrott. Signifikativt för rådande politiska förhållanden var att dessa genomfördes mot länder som var antingen allierade eller kontrollerade av Tyskland – nämligen Ungern och Danmark.

Detta märke erhöll deltagarna i landskampen Sverige-Danmark som avhölls i Stockholm 28-29 augusti 1943. Westin svarade för tillverkningen.

Gengasförarnas kamratklubb U.P.A. KALIX

Från september 1940 föreskrevs i vissa fall åtgärder för övergång till gengasdrift. Vid årsskiftet 1940/41 beräknades ca 32 000 motorfordon ha varit gengasdrivna. Hösten 1943 var inemot 80 000 gengasfordon i drift, varav ca 6 000 inom krigsmakten.

Gengasförarnas kamratklubb U.P.A. i Kalix var sannolikt en löst sammansatt organisation bland gengasförarna i beredskapens Tornedalen. Westin tillverkade märket.

BEREDSKAP 1941

Ett mycket anonymt beredskapsmärke från 1941 med texten BEREDSKAP. Ursprunget är oklart, så även symboliken. Ser inte särskilt militärt ut - kan möjligen ha sitt ursprung inom frivilligrörelsen.

H.O. vedgas – Håll hjulen igång

Från september 1940 föreskrevs i vissa fall åtgärder för övergång till gengasdrift. Vid årsskiftet 1940/41 beräknades ca 32 000 motorfordon ha varit gengasdrivna. Hösten 1943 var inemot 80 000 gengasfordon i drift, varav ca 6 000 inom krigsmakten.

H.O. stod för Hans Osterman, känd bilhandlare i Stockholm och leverantör av gengasaggregat. Från 1941 utvecklades veddrivna aggregat, vilka efterhand visade sig vara att föredra för tyngre fordon. Sporrong tillverkade detta med blå botten mindre vanliga märke.

Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1943

    Broschyr från rikstävlingen 1943

Under medverkan av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna tillkom år 1942 Sveriges ungdomsberedskap för att ta till vara ungdomens insatser. Arbetslag och arbetsläger ordnades. Ungdomsberedskapen omfattade 85 000 personer år 1942. Tävlingsdeltagarna kunde erövra märken i järn, brons eller silver.

Märket i silver tilldelades medverkande i Sveriges Ungdomsberedskaps Rikstävling 1943 som uppnått 30 poäng. Tävlingen omfattade insamling av något slag, individuellt eller mellan skolor. Westins tillverkade märket.

Avbildning av märket från broschyren

G.M. gengas – Håll hjulen igång

Från september 1940 föreskrevs i vissa fall åtgärder för övergång till gengasdrift. Gengas är en förkortning av generatorgas. Vid årsskiftet 1940/41 beräknades ca 32 000 motorfordon ha varit gengasdrivna. Hösten 1943 var inemot 80 000 gengasfordon i drift, varav ca 6 000 inom krigsmakten.

G.M. stod för General Motors och  H.O. stod för Hans Osterman, känd bilhandlare i Stockholm och leverantör av gengasaggregat. Dessa aggregat eldades med träkol. Sporrong tillverkade detta märke.

I 42 - minnesplakett - för förtjänster om regementet

Denna minnesplakett härrör från dubbleringsregementet I 42, som uppsattes 1/1 1941 av I 12, som organiserade stab och 13. och 14. kompanierna. I 16 organiserade första bataljonen, I 17 den andra och I 15 den tredje bataljonen. Regementet gjorde därefter sin första beredskapstjänst i trakterna av Arvika och ingick i IX. fördelningen under generalmajor Nils Rosenblad.

Den första regementschefen var överste Gustaf Martin Wadner och han grupperade I. bataljon jämte 14. kompaniet söder Ö. Olebyn, II. bataljon jämte 13. kompaniet i Edane och III. bataljon i Arvika på Kyrkviken.  Tjänstgöringen bestod av bevakning, utbildning, underhåll m m och avslutades i sedvanlig ordning med en tillämpningsövning i regementsförband och fälttjänstövningar under fördelningschefens ledning. Med början den 8 maj påbörjades förflyttning till ilastningsstationen och transport till fältdepåerna och den första värmlandsepoken var därmed avslutad.

Vid årsskiftet 1941/42 tycks fältregementet I 42 vara färdigorganiserat med enbart I 12-personal. III. bataljon fullgjorde den längsta beredskapstjänsten detta år, 27 februari - 13 september i Malmö försvarsområde. I. bataljon fullgjorde beredskapstjänst 10 februari - 2 maj i Helsingborgs försvarsområde.

I slutet av juli 1943 inkallades hela regementet. Regementsorder nr 1 utgavs den 23 juli och omtalade att regementet skulle delta i fördelningsövningar under minst en månads tid. Regementschef var överstelöjtnanten Verner Göth och stabschef kapten Sixten Karlsson. Den 27 juli kom order om transport från mobiliseringsorten till Värmland för fortsatt utbildning och fälttjänstövningar. Regementet ingick i XIII. fördelningen och grupperades i terrängen nordväst Arvika, d v s i samma område som första omgången. Regementet transporterades i början av september till fältdepåerna och var åter i Eksjö den 6 september.

Denna minnesplakett, som tillverkats av Sporrong, tilldelades särskilt förtjänstfull personal.

KRAFTLOPPET 1940

Första gången skidtävlingen KRAFTLOPPET arrangerades var den 24 mars 1940. Arrangör var Skid- och friluftsfrämjandet med stöd av tidningen Norra Västerbotten och Skellefteå Kraft AB. Loppet var 17 km långt och gick mellan Skellefteå och Skellefteåhamn längs kraftledningar.

Man får betrakta loppet som ett inslag av den beredskapsfrämjande motionsidrott, som livligt förespråkades och arrangerades i syfte att stärka försvarsviljan. Antalet startande var över 1000.

Detta märke tillverkades av Westins i Stockholm och tilldelades sannolikt alla deltagare i loppet.

KRAFTLOPPET 1941

Första gången skidtävlingen KRAFTLOPPET arrangerades var den 24 mars 1940. Arrangör var Skid- och friluftsfrämjandet med stöd av tidningen Norra Västerbotten och Skellefteå Kraft AB. Loppet var 17 km långt och gick mellan Skellefteå och Skellefteåhamn längs kraftledningar.

Man får betrakta loppet som ett inslag av den beredskapsfrämjande motionsidrott, som livligt förespråkades och arrangerades i syfte att stärka försvarsviljan. Antalet startande var över 1000.

Detta märke tilldelades sannolikt alla deltagare i loppet år 1941.

REGEMENTSSTABEN - I 34 - 1940 -- PÅ VAKT FÖR SVERIGE

Denna beredskapsjetong härrör från staben till dubbleringsregementet I 34, som uppsattes 1/7 1940 av I 4, som organiserade stab och 13. och 14. kompanierna samt den första bataljonen. Ursprungligen organiserade I 12 andra bataljonen och I 6 den tredje. Regementschefen, överstelöjtnant Hamnström tog formellt befälet över förbandet vi I 4 i ÖSTERGÖTLAND den 1 juli 1940. Stabschef var kapten Grewell.

Regementets huvuddel var efter transporter från olika håll samlad till trakten av Ljungby i SMÅLAND, där man underställdes VII. fördelningen.  Övningar i kompani, bataljon, regemente och fördelning ledde fram till fälttjänstövningar i kårförband den 23-28 augusti. Fördelningschefen, generalmajor Arvid Moberg, lät lägga upp övningar i både övergång av vattendrag och försvar mot övergång av vattendrag. Fyra övergångar gjordes över Lagan på olika ställen i såväl Småland som HALLAND.

Efter dessa övningar var det meningen att regementet skulle hemtransporteras och avrustas i fältdepåerna. Istället fick man order om marsch till Örkelljunga i SKÅNE för transport till övre Norrland.

Efter 52 timmars tågresa i godsfinkor och några gammeldags sittvagnar för visst befäl urlastade regementet på Morjärvs station i NORRBOTTEN. Följande dag marscherade man de återstående 30 km till trakten av Överkalix. Fortsatt sommarutbildning blev den huvudsakliga verksamheten. I slutet av oktober ryckte regementet fram till själva gränslinjen mellan Karungi och Haparanda i Tornedalsställningen.

Hela regementet, med regementsstaben i Kukkola, kunde förläggas i baracker. I 34 gick den 1 november över till vinterorganisation. Tiden fram till hemtransporten ägnades bl a åt fälttjänstövningar inom ramen för Övre Norrlandsgruppen. I 34:s sista regementsorder från Kukkola dagtecknades den 29 december.

Denna beredskapsjetong bär på baksidan namnen på de landskap regementet uppträdde i 1940 samt devisen PÅ VAKT FÖR SVERIGE. Skulptören och medaljgravören Tore Strindberg var formgivare och Sporrong svarade för präglingen.

I. divisionen A 2 - i fält 1943

Denna beredskapsplakett representerar I. divisionen A 2 (Kungl. Göta artilleriregemente), som under en period låg i fält 1943. Regementet ingick i III. fördelningen. Divisionen var utrustad med 12 st 7,5 cm kanon m/02-33. Personalen lät tillverka denna plakett hos Sporrong.

i FÄLT

Ett mycket anonymt beredskapsmärke med en fotboll och texten i FÄLT. Kan vara ett prismärke efter en fotbollsturnering, som avhållits vid ett större fältförband under beredskapsåren någonstans i Sverige. Kan möjligen också vara ett märke, som burits av inkallade fotbollsspelare för att markera sina dubbla lojaliteter.

Märket är av lokal tillverkning och har sannolikt sitt ursprung i en snäv krets av beredskapsmän.

(Huggar)kurs 646 – Hälsingland

Importen av kol och koks upphörde nästan helt under beredskapstiden och redan den första krigsvintern var bristen stor. Kolen måste därför ersättas med inhemskt bränsle, främst ved.

Skogshuggarna var inkallade men redan på våren 1940 tvingades man ge dessa permission för att de skulle kunna återgå till sina gamla sysslor för att förbättra landets bränslesituation. Åtgärden var dock otillräcklig och genom statens arbetsmarknadskommission startades huggarkurser i olika delar av landet med tusentals deltagare för att förbättra tillgången på ved. I mars månad 1943 bedrevs som exempel 1146 huggarkurser med 10300 deltagare.

Som exempel kan också nämnas att hösten 1942 hade arbetsmarknadskommissionen anordnat genom länsarbetsnämnderna ett 50-tal kurser för utbildning av 800 kockor till skogshuggarförläggningar.

1943 tillgrep samlingsregeringen dessutom, för enda gången, tjänstepliktslagen och de tjugoåringar som inkallades till militärtjänstgöring detta år måste även arbeta en tid i skogen.

Man inledde med en huggarkurs, som syftade till att ge någorlunda förtrogenhet med skogsarbete. Arbetet bedrevs på beting och varje yngling hade fyra månader på sig att hugga ved för cirka 600 kronor. Man bodde som regel under enkla förhållanden och en lokalt rekryterad kocka svarade för mathållningen.

Detta beredskapsmärke, KURS 646 HÄLSINGLAND, togs fram av deltagarna i en huggarkurs någonstans i Hälsingland någon gång under beredskapstiden. Man lät Sporrong svara för tillverkningen.