HAPARANDA SLK 1939-40

Lottarörelsen grundades 1924 som Sveriges Landstormskvinnor (SLK). Detta beredskapsmärke togs fram i samband med att Haparandas Landstormskvinnor varit i beredskapstjänst vid tiden för finska vinterkriget 1939-40.

I december 1939, några dagar efter vinterkrigets utbrott, anlände de första finska flyktingarna till Haparanda. Det var åldringar, kvinnor och barn som flydde över gränsen via Torneå. Den första stöten fick Haparandas lottor ta - överallt inkvarterades flyktingarna. En av de första åtgärderna var att upprätta ett marketenteri i stationshallen i Haparanda. Staden kunde snart inte härbärgera alla flyktingar - särskilda baracker måste uppföras.

I januari 1940 började evakueringståg med barn anlända, vilket ställde än större krav på Haparandas lottor. Fram till freden i mars 1940 evakuerades 8.000 barn över gränsen Torneå-Haparanda.

1943 antogs namnet Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) och dess uppgifter förändrades. Märket är utfört i silver av Westins.

LS 1939-1945

LS är förkortningen för LUFTBEVAKNINGSSTATION. Sådana stationer ingick i ett LBO – LUFTBEVAKNINGS- OMRÅDE. Sverige var indelat i ett antal LBO med ett antal LS i varje. Den krigsorganiserade luftbevakningen var en del av neutralitetsförsvaret.

Under beredskapstiden var det armén, som organiserade och ansvarade för luftbevakningen. Luftbevakningsorganisationen bemannades av såväl män som kvinnor – de senare med tillnamnet ”tornsvalor”.

Detta beredskapsmärke markerar den insats män och kvinnor gjorde under åren 1939-1945 i luftbevakningstjänst och försåldes med början i februari 1945 till det facila priset av tre kronor.

Lottadagen 24.3 1945 - Södra Skånska Lottaförbundet

Lottarörelsen grundades 1924 som Sveriges Landstormskvinnor (SLK). 1943 antogs namnet Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) och dess uppgifter förändrades. Detta beredskapsmärke togs fram i samband med att Södra Skånska Lottaförbundet anordnade Lottadagen den 24.3 1945.

Under beredskapsåren växte lottaorganisationen till en landsomfattande folkrörelse med ett medlemsantal från ca 26 000 år 1939 till 110 000 år 1945.

Broddetorps Skytteförening Beredskapsfältskjutning 19/5 1940

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Broddetorps (Västergötland) Skytteförening anordnade sin andel genom beredskapsfältskjutning den 19/5 1940.

K.B.K. - Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté 

Bildades 1938 och hade år 1942 400 läns- och lokalkommittéer i landet. K.B.K. ombesörjde registrering av kvinnor i åldern 17 – 65 år, bosatta i städer och större samhällen. Deltog i arbetsmarknadens omdaning under mobilisering. Tillhandahöll ersättningspersonal, deltog i frivilligt beredskaps- och försvarsarbete, genomförde kurser för ersättningspersonal, m m.

Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävlan 1940

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävlan 1940 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd. Tävlingen arrangerades av Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar.

SYDKRAFT 1940

Redan under 1940 började man vid vattenfallsverket, postverket och telegrafverket bilda särskilda hemvärnsförband, rekryterade med anställda och avsedda att skydda verkens anläggningar. Privata kraftföretag, i detta fall SYDKRAFT, följde exemplen och organiserade ett verkshemvärn. 1940 lät man Westins framställa detta beredskapsmärke, avsett för personalen.

FÖR HEM OCH HÄRD

Frivilliga skytterörelsens valspråk FÖR HEM OCH HÄRD pryder detta beredskapsmärke, som instiftades år 1940. Det benämndes Fallskärmsmärket och erövrades vid figurskjutning. Detta märkes baksida är graverat 1941 och framställdes hos Sporrong.

Fältpost 14411

Fältpost 14411 var ett luftbevakningsförband i stockholmsområdet. Symbolerna, ett luftbevakningstorn på en kobbe och ett flygplan speglar väl förbandets uppgift. Fram till augusti 1941 tillhörde detta fältpostnummer Vaxholms fästnings landstormsförband i Stockholm skärgårds marina försvarsområde.

Därefter representerade fältpost 14411 93. luftbevakningskompaniet ur landstormsregemente L1 i samma försvarsområde. Man kostade t o m på sig ett slags förtjänstmärke, kanske erhölls detta efter viss tid. Personalen vid kompaniet lät tillverka detta beredskapsmärke.

FRIHETSBRÖDERNA 3/9 1939

Den förstärkta försvarsberedskapen första organisationsdag (mobiliseringsdag) var den 3. september 1939. Denna dag inryckte drygt 32 000 man för att ingå i landstormsförbanden. Detta beredskapsmärke togs fram av en trängre krets i något landstormsförband, okänt vilket. Frihetsbröderna lät Sporrong framställa detta märke.

Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1941

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1941 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd. Tävlingen arrangerades av Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar.

Det frivilliga skytteväsendet 1893 - 1943

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Det frivilliga skytteväsendet fyllde 50 år 1943.

Riksskyttetävlingen i Umeå 1944

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Riksskyttetävlingen i Umeå 1944 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd.

Lc

Sverige var indelat i luftbevakningsområden och i varje område skulle finnas en luftbevakningscentral - Lc - samt ett antal luftbevakningsstationer - ls. Vid krigsutbrottet den 3 september 1939 fanns 12 ordinarie luftbevakningscentraler färdigställda.

Dessa var upprättade i Hässleholm, Karlskrona, Jönköping, Göteborg, Katrineholm, Örebro, Stockholm, Uppsala, Gävle, Falun, Östersund och Boden.

Här tjänstgjorde frivilligt utbildat landstormsbefäl och lottor. I lc fanns tekniska anordningar för att snabbt ta emot och utvärdera underrättelser, företrädesvis flygplansrörelser, från ls och från andra håll, ex andra centraler. Den 1 januari 1945 fanns 23 luftbevakningsområden med var sitt ordinarie lc.

Detta beredskapsmärke togs fram av personalen i ett lc, okänt vilket. Man lät Sporrong svara för tillverkningen.

Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1942

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1942 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd. Tävlingen arrangerades av Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar.

SLK - lottadagen Östersund 8 juni 1941

Lottarörelsen grundades 1924 som Sveriges Landstormskvinnor (SLK). 1943 antogs namnet Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) och dess uppgifter förändrades. Detta beredskapsmärke togs fram i samband med att SLK anordnade Lottadagen den 8 juni 1941. Under beredskapsåren växte lottaorganisationen till en landsomfattande folkrörelse med ett medlemsantal från ca 26 000 år 1939 till 110 000 år 1945.

Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1943

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1943 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd. Tävlingen arrangerades av Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar.

Fältpost 14411

Fältpost 14411 var ett luftbevakningsförband i stockholmsområdet. Symbolerna, ett luftbevakningstorn på en kobbe och ett flygplan speglar väl förbandets uppgift. Fram till augusti 1941 tillhörde detta fältpostnummer Vaxholms fästnings landstormsförband i Stockholm skärgårds marina försvarsområde.

Därefter representerade fältpost 14411 93. luftbevakningskompaniet ur landstormsregemente L1 i samma försvarsområde. Personalen vid kompaniet lät tillverka detta beredskapsmärke.

Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1944

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1944 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd. Tävlingen arrangerades av Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar.

Riksskyttetävlingen i Malmö 1941

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Riksskyttetävlingen i Malmö 1941 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd.

Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1945

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Sveriges Skolungdoms Riksskyttetävling 1945 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd. Tävlingen arrangerades av Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar.

Lottadagen Östersund 1945

Lottarörelsen grundades 1924 som Sveriges Landstormskvinnor (SLK). 1943 antogs namnet Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) och dess uppgifter förändrades. Detta beredskapsmärke togs fram i samband med att Lottadagen i Östersund arrangerades 1945. Under beredskapsåren växte lottaorganisationen till en landsomfattande folkrörelse med ett medlemsantal från ca 26 000 år 1939 till 110 000 år 1945.

Riksskyttetävlingen i Karlstad 1942

Ett framträdande drag var den allmänna upplevelsen av försvarsviljans ovanliga bredd och djup, att den gick tvärs genom alla samhällsgrupper. Den tog sig även en mängd konkreta uttryck. Den frivilliga skytterörelsen fick uppleva en enorm ansvällning. Man talade om en ”folkvandring till banorna”.

Antalet inskrivna skyttar hade under 1939 uppgått till omkring 22 000. Under tiden januari-juni 1940 tillkom över 130 000 nya skyttar. Den 1. februari bildades en samarbetskommitté med uppgift att samordna aktiviteterna och propagera för beredskapsskytte över hela landet. Riksskyttetävlingen i Karlstad 1942 var en del av försvarsviljans ovanliga bredd. 

HÖGANÄS BOCKARNA 1940 – ett anonymt beredskapsmärke

Många beredskapsmärken är mer eller mindre anonyma. Detta tillhör definitivt den förra kategorin. En anledning till denna anonymitet kan bero på ålagd sekretess, och då valde man att vara på den säkra sidan. HÖGANÄS BOCKARNA kan vara ett vitsigt täcknamn. Symboliken, sannolikt vattentornet i Höganäs, pekar möjligen på en luftbevakningsstation (ls). Sporrong tillverkade i märket.

Sveriges Landstormskvinnors riksmöte - Hälsingborg 1939

Lottarörelsen grundades 1924 som Sveriges Landstormskvinnor (SLK). 1943 antogs namnet Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) och dess uppgifter förändrades. Detta beredskapsmärke togs fram i samband med att Sveriges Landstormskvinnor anordnade Riksmötet i Hälsingborg 1939.

Invigningshögtidligheten hölls den 28 juni på Olympia i H. K. H. Kronprinsessans närvaro. Detta märke tilldelades sannolikt samtliga närvarande landstormskvinnor. Sporrong svarade för tillverkningen.

Fältartisterna

Under beredskapsåren underhöll svenska artister våra soldater runt om i Sverige. De allra populäraste artisterna stod på lastbilsflak, i hangarer eller på provisoriska scener utomhus och sjöng för soldaterna. Det var artister som Ulla Billquist, Alice Babs, Charlie Norman m. fl. som roade de svenska soldaterna någonstans i Sverige.
Med den erfarenhet man skaffade sig i Sverige under beredskapsåren organiserades fältartisterna 1953 i Försvarets Fältartistkår.

Sporrong tillverkade fältartisternas märke.